Numera är det tillåtet att jaga råbock även några veckor på våren/försommaren. I jaktlaget var överenskommelsen att den som ville jaga vårbock kunde göra det i utkanterna av våra jaktmarker. Så jag åkte ut och satte mig vid "Vita sten" som ligger i kanten och där tornet har skottriktningen åt öster, vilket är bra. Det är mycket enklare att se detaljer åt öster när solen är på väg ner i väster.
Det var en njutbar kväll - molnfritt och nästan ingen vind alls. Myggen hölls på avstånd av min termacel. Flera tjocka duvor fanns på åkern, och andra fåglar också. Ganska snart kom min efterlängtade bock. En liten en, med horn som bara var ca fem centimeter. Den passerade mig på lagom skotthåll och jag följde den med bössan, men stannade inte så jag sköt aldrig. Sen gick den in i skogen. Men kvällen var ung och den (eller någon annan) kunde komma fram.
En stund senare såg jag något stort och mörkt på andra sidan åkern. Upp med kikaren. En rejäl gris. Och den hade en kull små randiga kultingar runt fötterna. De travade mot mig i god fart och stannade upp för att beta. Långsamt kom de närmare. Innan de var inom skotthåll lyfte jag blicken och fick syn på att det kom ut fler grisar på åkern, fast från andra sidan så de var inte i sällskap. Två stora, en halvstor och ett gäng med kultingar. Även dessa grisar drog sig mot mitten av åkern och kom alltså närmare och närmare. Tack vare att det var så ljust kunde jag se tydligt att de två stora var suggor med dragna spenar. Men den tredje grisen var minsann en galt. Så valet, vilken jag skulle sikta in mig på, var inte svårt. Efter några minuter fick jag ett bra läge och han föll på platsen samtidigt som hela marken runtomkring myllrade av smågrisar som flydde mot den skyddande skogen.
När jag kom hem visade vågen på knappt 60 kg. Så mycket mer hade jag inte klarat att få med mig hem utan hjälp. Men det gick bra. Över ett halvår sen jag senast sköt en gris så jag är väldigt glad att jag fick möjligheten och tacksam att det gick bra.
 |
| Baljan är precis lagom stor - som ett badkar för grisen |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar