Tillfällig vintergardin

När jag kom till jobbet i Kalmar idag upptäckte jag att den kalla natten gett mig en isgardin i fönstret. Noggrant knypplad i ett intrikat mönster. Skir men samtidigt ogenomskinlig. Bakom gardinen skymtade slottet. 

Underbar helg

En helg med ljuvligt väder. Vårsolen värmde, vinden var måttlig och alla verkade njuta i fulla drag. Jonas röjde i skogen, jag beskar äppelträd, katterna lapade sol i lä, småfåglarna sjöng och hönsen gonade sig i ljuset. Dagar att ta med sig och påminna sig om när kylan gör återbesök, vinden tar i och regnet piskar. 

Vintergäck

Att dessutom ägna både fredags- och lördagskvällen åt att vara tillsammans med andra gjorde helgen än bättre. 

Närmsta grannarna kom in och åt kvällsmat i all enkelhet. Vi har återigen utrustats med goda grannar. En gemenskap som inte är påträngande, men som finns att tillgå när en vill. Varje gång vi umgås lär vi oss nya saker om byns och gårdens historia.

Många timmar hemma hos god vänner vi inte träffat på månader. God mat, mycket skratt och spel tills klockan var alldeles för mycket. 

Värmefilt

Efter att, som igår, ha frusit en hel kväll är hela jag genomkall. Att då krypa ner i en säng som redan värmts upp av en värmefilt är obeskrivligt gott. Både kroppen och själen kan äntligen slappna av och känna vila. 

Det är inte ofta jag tar till min elektriska värmefilt, men när jag verkligen behöver den är den värd sin vikt i guld. Tack Jonas att du köpte den till mig.

Tunna strån

På bänken i köket har det börjat gro. Lök kommer dubbelvikta upp ur jorden, liksom med nacken före. Dessa tunna strån som är klenare än gräs ska bli tjocka purjolökar och rejäla rosa lökar. Naturen är ett underverk!

Inte för att jag måste ta till vara och återanvända varje liten tråd, men för att jag kan det. Jag knöt ihop effsingar från en tidigare väv och använde det som inslag. Resultatet blir disktrasor i lin och bomull, med knutar och strån (trådändar) i den diagonala kypertrandningen.

Isigt

De senaste dagarna har bjudit på en del sol. Men också på isande kall vind. Inifrån ser det ut att vara så fint och skönt, men väl ute är det bara att inse att "kung Bore" fortfarande regerar.

 

En handduk berättar

"Måste berätta om en handduk vi hittade hos mamma. En grov sådan, vävd av uppsplitsade snörstumpar som sedan tvinnats ihop till längre bitar. Man tog tillvara allt förr i tiden. Och för att göra den lite vackrare, trots det enkla materialet, så var den vävd just i gåsögon.

Tror dessvärre att lilla mamma slängt den i ett av sina städ-ryck. Men jag ska kolla. När jag hör ordet gåsögon tänker jag alltid på mammas gamla moster Anna när hon satt vid vävstolen och totade ihop dessa alster av nästan ingenting alls."

Ovanstående skrevs som en kommentar i mitt sociala flöde, när jag lagt upp en bild föreställande ett tyg jag vävt i en variant av gåsöga.

Min spontana reflektion blev: Men oj! Vilket jobb! Och vilket liv när allt, absolut allt, måste tas tillvara och användas. Och samtidigt: imponerande att de tog sig tid och kraft att göra saker så vackert det gick. Det där låter ju som en handduk som är en hel historia och som kunde ge upphov till en föreläsning. Den skulle en ju vilja se och känna på. Tack för att du berättade! 

Det där var några dagar sedan och jag har fortsatt att tänka på detta. Dels det fattiga liv som människorna levde förr - och tyvärr fortfarande gör i andra delar av världen. Och tacksamhet över att jag inte har det så, att jag kan välja vilket material jag vill använda när jag väver. 

Och jag tänker på den där handduken. Undrar hur den ser ut. Skulle så gärna vilja se den. Vad har den använts till? Och av vem?

Tänk att ta snörstumpar, dela upp dem i sina beståndsdelar och sen tvinna ihop dem till något längre för att kunna väva! 

En extra dag

Jag hade lovat hjälpa till med en sak idag och räknat med att det skulle ta större delen av dagen. Men det ställdes in på kort varsel så jag fick liksom en dag över, att användas till något annat. Valet var inte svårt. Jag körde hem till mamma och pappa och vi fick några trevliga timmar tillsammans. Många samtal runt köksbordet, och så en väv pådragen i källaren. Tacksam.

Kakor och knoppar

Idag vaknade jag med en lust att baka. Så då gjorde jag det. Två sorters torra småkakor och så de där bruna i långpanna som har så många olika namn. Jag kallar dem för svärmorsrutor. Mumsigt fika blev det alltså idag. 

Snön som föll i natt ger en del vinterkänsla även om den smälte bort under dagen. Jonas trotsade den kalla vinden och fortsatte sitt arbete med att rensa och gallra på vår kulle. Och jag hittade blåsippsknoppar som också trotsar vädret. De är redo och ligger i startgroparna för att kunna dyka upp så fort det blir lite mer vårvärme. Det känns löftesrikt.

3 på G

De första centimetrarna är nu vävda på alla tre mina nya vävar. Allt funkar som planerat och jag ser inga fel varken i solvning, skedning eller uppknytning. 

Den lilla gula linväven har fått inslag av oblekt lin. Men den känns grov tycker jag. Det jag trodde skulle bli små gästhanddukar kanske blir disktrasor istället. Men det är ju också något som behövs så det är okej. Jag behöver nog klippa ner en provbit och tvätta den för att riktigt få en uppfattning om hur den känns och hur den ska användas.

Bomullstyget som jag planerar att sy kläder av blir ännu snyggare än det såg ut på bilden i beskrivningen. Jag är oerhört nöjd med mönster och färger. Hoppas att kvalitén blir mjuk och följsam så jag kan sy mig en sommarklänning så småningom.

Draperiet i trasmattestil funkar enligt plan. Men det är ganska tidsödande att väva eftersom de sju fälten har varsitt inslag. Det kommer att ta sin tid innan det finns ett färdigt draperi. Men jag har ingen brådska med att få det klart och det känns kul att kunna mixtra så mycket med färger. En rutrad är klar och nästa är planerad.

Så nu går jag in i en ny fas. En lite lugnare. 

När jag sätter upp en ny väv är det så många moment som står i kö och ska utföras för att allt ska bli klart. Så då ligger jag i och jobbar på för att komma till vävningen. När varpen närmar sig slutet och det är en tidsfråga innan den är slut, då ökar jag också tempot. Får liksom bråttom att bli färdig och kunna ta ner väven och se hur den blev.

Men nu. När alla förberedelser är klara och vävningen börjat. När det mesta av väven ligger framför. Då är det inget som driver mig att hålla farten uppe. Då går jag ut och väver en stund när jag får lust, men kan också låta vävarna vila några dagar om jag väljer att göra annat.

Så här ser det ut i min vävstuga just nu:

Svamp

Jag såg så snygg svamp igår på min promenad. Galet snygg! Någon sorts ticka som växte på en björkstubbe. 

Skulle vilja ha hjälp med att identifiera den. Jag tror inte det är björkticka. Kanske lackticka? Eller?

Snart snart!

Ikväll ägnade jag en lång stund åt att solva och skeda den väv som ska bli beklädnadstyg i bomull. Jag höll på tills jag blev klar. Det blir lätt så när jag ser slutet närma sig av det jag håller på med. Men det var inte så smart. Tidigare kvällar har jag bara suttit en stund eftersom det frestar på nacken och ryggen rätt mycket. Ikväll glömde jag tänka på det (eller struntade i det) och det hade till följd att jag var ganska stel och öm när jag lämnade vävstolen. Men ändå - så skönt att vara klar med det mest tidsödande av alla förberedande steg. Nu tar det inte så lång stund innan det går att börja väva. Härligt!

Snart hoppas jag att odlingssäsongen tar fart också. Jag sådde de första fröna igår och det gjorde mig så glad. Purjolök sådde jag de frön som fanns kvar från förra året. Förra året odlade jag många sorters lök. Av den rosa löken var det en som gick i blom och som jag tog vara på fröna från. Så den sorten sådde jag också. Och när jag ändå höll på så gjorde jag en insats för vitlöken också. Jag fick inte den i jorden i höstas och plötsligt var det fruset i backen och inte längre möjligt att sätta den. Nu satte jag mina vitlöksklyftor i små krukor så att de ska hinna vakna till lite innan tjälen går ur jorden och jag kan sätta ut dem. Hoppas att det funkar att göra så. 

Halvvägs

Alla hjärtans dag. Det betyder att vi kommit halvvägs genom februari. Vi närmar oss våren även om det är långt kvar. För mig är det tid att börja vårbruket med att så lite frön.  

I helgen har tre äppelträd blivit beskurna. Lika många kvar, men de får vänta en vecka eller två. 

Halva min bomullsväv är solvad och skedad. Det går långsamt, men det går framåt. 

Artists Challenge

Jag blev utmanad att i tio dagar lägga ut bilder av mina vävar på facebook. Det var faktiskt roligt och gav mig anledning att leta reda på bilder av både gamla och nyare vävar. Jag har fått många positiva reaktioner och även en del kommentarer.

Ullgarn och mattrasor, tuskaft och rosengång. Tänkt att vara en dyna på en bänk.

"Butter-fly with me". Mattvarp, ullgarn och tygbitar. Vävt med tuskaft i rundväv, inspirerad av somriga ögonblick.

Möbeltyg i bomull och cottolin, vävda i korskypert och med "halvskaft" för att få till blommorna. Samma varp, bara olika inslag för att passa olika stolar.

Väska av mattvarp och ullgarn, vävd i rundväv så enda sömmarna är för att hålla fast axelremmen.

Rutig och tjock trasmatta

Lång ljuvlig sjal helt i tunna bomullsgarner och lite glittertråd. Tuskaft och rosengång

Ytterplagg till medeltids-lajv. Det hoppas jag att mina barn använder dessa tyger till, vävda helt i ull (det mesta växtfärgat).

En söt servis fick bli utgångspunkt för en kudde.
Hela mönstret är väv, utom de två fönstren på huset (fastsydda paljetter).
Kypertvariation, ryaknutar och inplock, material: cottolin och ull

Samma väv som kudden, men inslag av ull och annan trampordning.
Jag kallar tyget "Love Erika" efter den kvinna som uppfann lovikkavanten.

Sittunderlag som en trasmatta i botten och som ett får på översidan.
Jag har varsamt tvättat ullen och sen knutit in lockarna med ryaknutar medan jag vävt

Träd och trä

Både Jonas och jag har ägnat oss åt träd idag. Han har det senaste halvåret lagt många timmar på att röja, gallra och rensa ut bland buskar, träd och sly som fått växa hej vilt och blivit ogenomträngligt och risigt. Det blir så snyggt där han går fram. Jag har börjat beskära äppelträden. Det är en ganska rolig syssla, men tar sin tid. Ett träd är klart nu.

Men apropå träd: det ligger ett gammalt kullfallet träd på vår kulle. (Eller, det finns flera kullfallna träd, men det här ligger väl synligt på öppen mark.) Vi har många gånger klättrat över stammen och gått förbi utan att registrera något särskilt men just idag fick jag ögonen på något som fick mig att stanna. Hela stammen är vackert och invecklat mönstrad överallt där barken fallit av. Jag antar att det är någon insekt som lagt ägg innanför barken på det döda trädet och sen har larverna ätit gångar i träet. Helt förundrad över hur fantastisk naturen är. Jag skulle vilja ta tillvara det här mönstret och använda det på något sätt. 

Stora drömmar

Jag har skrivit om drömmar och planer tidigare. Det är härligt att klura och fundera på hur saker och ting skulle kunna göras. 

De senaste dagarna har två idéer landat inom Jonas och mig och kittlar vår fantasi och våra förhoppningar. Två omfattande saker som för med sig en hel del kringarrangemang. Ett inomhus och ett utomhus. 

Upprinnelsen var att vi upptäckte att vi båda - i smyg - hade funderat lite i samma banor men inte vågat säga något till den andre. Men när vi insåg att vi delade tanken var det som att sätta en snöboll i rullning: nu går det undan och det är hur kul som helst att ha två riktigt roliga och stora grejer att drömma om.

Nästan rätt

På sistone har jag funderat på att väva ett tyg att sy kläder av och nu är väven på gång att sättas upp. Men vi får se hur det blir, det blir nämligen inte helt enligt planen.

Jag har en beskrivning som jag utgår ifrån. Enligt den ska det vara bomull 16/2. Av en jobbarkompis till Jonas har jag fått en hel del bomullsgarn, men eftersom den kommer från Serbien är den ju inte uppmärkt på svenskt sätt. Vi har helt enkelt visuellt jämfört dessa garner med svenskmärkta. Av den kvalitén som såg ut att vara 16/2 fanns det 300 g oblekt garn. Men när jag varpat det visade det sig inte vara lika långt som jag räknat med. Detta garn var alltså aningen tyngre än det som fanns i beskrivningen. 

Jag använder heller inte samma sked som är rekommenderad för jag har ingen 65-sked. Så det blev en 60-sked istället. Det ska vara två trådar i rör vilket alltså innebär att jag har 120 trådar per decimeter mot de 130 som finns i beskrivningen.

Jag har bara varpat tre meter och tänker mig att detta blir en kombination av att göra en provväv och att skapa ett tyg att sy av. Jag hoppas kunna sy något av det, men samtidigt är det till för att testa om det blir en kvalité som jag vill väva mer av. Det ska blir en slags rutig dräll.

Två cm. Bara resten kvar.

Nu har jag börjat solva och skeda. Att solva på åtta skaft är pilligt och påfrestande för axlar och händer. Trådarna är tunna och tvinnar sig gärna om varann. Det här kommer alltså att ta lite tid innan det är dags att börja väva. Under tiden lyssnar jag på en podd och funderar på om det blir bra med blått inslagsgarn. 

Spel igen

I helgen var vi en sväng hem till mamma och pappa. Bland annat spelade vi ett spel tillsammans. Premiär för oss alla med Ölandsspelet. Men om vi innan dess trodde att vi kunde något om Öland, så hade vi fel. Det var många svåra frågor om öns geografi, historia, dialekt och inte minst om väderkvarnar. Men några poäng skrapade vi alla ihop så lite rätt hade vi. Kolla vilka snygga spelpjäser det fanns!

På vägen till Mönsterås hände något ovanligt: vi fick stanna för bommarna i Ålem. Trots att vi kör där så många gånger händer det i princip aldrig att det sammanfaller med när tåget passerar.

Förbereder nya vävar

I helgen har det gått åt en hel del tid till att förbereda nya vävar. Alla tre mina vävstolar blev tomma nästan samtidigt så nu har jag planerat för tre nya vävar. De blir väldigt olika.

För att snabbt komma igång använde jag mig av en redan färdig varpfläta som jag haft i en låda i flera år. Den är i skimrande gult lin. Men den är ganska smal (eftersom den ursprungligen användes till provväv) så det kommer att bli gästhanddukar. Jag solvade för rakt genomgående kypert och tänker variera  trampningen för att få olika mönstring på olika handdukar. Uppsättningen är helt klar och allt är redo för att börja väva. 

Idén om ett draperi i trasmatte-teknik har funnits i min tanke sen jag fick se en sådan för några år sen. Vi har en del otäta dörrar så jag gör den en meter bred för att kunna täcka en hel dörr. Jag har varpat en randig väv med sju olika färgfält. Dessa kommer att vävas var för sig, med olika trasor, och bara vävas ihop med två inslag var 15:e cm. Kanske svårt att beskriva i bara ord, men bilder kommer senare och då blir det mer begripligt. Jag har solvat och skedat. Och funderar på om jag ska ha två tuskaftstrampor till höger och två till vänster för att kunna nå att trampa ner samtidigt som jag väver även de yttersta fälten.

Den tredje väven kommer att bli ett tyg att förhoppningsvis sy ett plagg av. Varpen är oblekt bomull, färgen på inslaget är inte bestämt än. Någon variant av kypert tror jag det kommer att bli. Jag passade på att varpa just i helgen därför att det kräver dagsljus och gott om tid. Varpan står nämligen i vårt brygghus där det inte finns någon belysning. Men med solsken ute och dörren på vid gavel funkar det bra. 

Fåglar

Stor hackspett satt på ledningsstolpen och hamrade på locket. Trots att det i princip är utanför fönstret är det för långt avstånd för att få bra bilder med mobilen. 

Och så det här trädet fullt av småfåglar. Det såg nästan ut som löv i trädkronan. Gulligt. Och precis när jag tagit fotot lättade de allihopa samtidigt och flög till ett annat träd, en liten bit bort. 

Spel

Det senaste spelet vi skaffat är nästan beroendeframkallande. Mexican Train är inte något frågespel så allmänbildning och kunskap mäts inte. Det handlar istället en del om strategi. Och en stor portion tur. Resultatet kan svänga snabbt, så ett guldläge kan rask förvandlas till en sistaplats, och vice versa. 

Blött av misstag

Note to self:

Om en av misstag råkar hälla ut närmare en liter vatten på golvet så blir det blött. Väldigt blött och på ett väldigt stort område av golvet. Dessutom skvätter det högt så omgivningen blir fuktig åtminstone en halvmeter upp.

Förklaringen för er andra: Jag höll på att dra på en väv i ensamhet och fäste vattendunkar som tyngder i varpen. Dessa måste ju flyttas allteftersom garnet rullades upp på bommen. Vid ett tillfälle tappade jag en dunk som for i golvet och sprack. Bara nån eller ett par deciliter var kvar i flaskan när jag fick upp den. Det gick åt många handdukar för att torka upp på golvet. Och resten av varpen var lite lätt fuktig när jag drog på den. 

Till slut blev jag ändå klar och kan snart börja solva och skeda.

Djuren inpå knuten

Från mitt jobbfönster ser jag domherrar ibland. Det är så fina fåglar. Runda och röda eller grå. 

På min promenad dök det upp en ekorre. Snacka om söta djur! Jag upphör aldrig att förvånas över hur mycket de kan låta trots att de är så små. Den här "stampade" på grenarna som om den verkligen ville höras. Dessutom "pratade" och tjattrade den en del.