Innan jag åkte hemifrån i morse satte jag några vårblommor på hans sängbord och sjöng "Ja må han leva..." tillsammans med hunden. Jo faktiskt. Jag tänkte sjunga i dörröppningen in till sovrummet och ha hunden bredvid mig. Och det var som att hon förstod det. Hon kom dit nästan innan jag hann locka på henne. Hon gick längre in i sovrummet än hon nånsin gör. Och när jag sjöng, pep och gnydde hon. Dessutom viftade hon på svansen så den slog mot väggen och blev som trumslag (fast inte i samma takt som sången).

Vi firar väl lite mer en annan dag. Men å andra sidan: det enda han önskat sig i födelsedagspresent var en puss, och det fick han.
Grattis älskling!! 💝
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar