Bemötande

Plötsligt idag blev jag varse att människor i min närhet beklagade sig och gnällde om det ena eller det andra. Jag kände ett stort behov av att slippa gnäll och istället få ett positivt möte så när jag satte mig bland kollegorna på fikarasten började jag med "Kan vi inte prata om nåt trevligt?!" Och det gjorde vi minsann. Jag lämnade fikarummet en stund senare med leende i hjärtat och minnen av både skratt och samtal av mer neutral art. Vi hade inte gnällt. Tack goda kollegor för en trivsam stund.

I höstas var det en morgon som första kontakten på jobbet var en person som stod och svor framför kaffemaskinen. Morgonen efter mötte jag en annan person som log och hälsade med "Välkommen till en ny dag i paradiset!" Vilken skillnad det var att börja jobba dessa två dagar. Tänk var mycket vi påverkar varandra.

Jag menar inte att allt måste vara glättigt och skojigt. Ibland behöver vi få gnälla av oss och "spy" en stund. Det är fortfarande viktigt att få vara ledsen eller att klaga. Men det får inte vara det enda vi gör. Det får inte vara det enda vi ger varann.

Så min uppmaning till dig och mig är att ställa frågan
"Hur vill jag bemöta människor idag? Hur vill jag att min närvaro ska påverka dem?"

Sittdynor

Ull, mattvarp och trasor väver jag sittdynor av.
Återbruk av gamla tyger som blivit trasor.
Närproducerad ull klippt från får på en gård i närheten.
Hantverk och trevlig sysselsättning för mig. Och dessutom är ullen ett ljuvligt material att arbeta med.

Den första gjorde jag supertät och dubbel så den är stadig, rejäl och tung.

Nu har jag gjort två som är tunnare och smidigare eftersom ullen inte knutits in lika tätt och de bara består av ett lager. Den ena mörkgrå med lite rött, den andra ljusgrå. Jag tror jag vet vilka som ska få de här två när jag klippt ner dem ur vävstolen och fixat kanterna.

Tankar och bibelord

Mitt liv kretsar kring handfasta ting: jobbet, mina hobbys och omsorg om familj och vänner.
Sällan tar jag mig tid att läsa en bok trots att det förr berikade mig.
Andakt och bön får också för lite tid i mitt liv. Även om jag vill mer än det blir.
Därför känns det värdefullt att ta del av andras tankar, citat, böner och reflektioner. Ett par av dessa källor vill jag dela med mig av, kanske kan du också ha glädje av dem.

En minut finns på facebook och dyker därför upp i mitt flöde. Ett bibelord, en bild och en mening eller två. Hinns med på en minut och därför lätt att få det att bli av

Tankar inför helgen är en blogg med underrubriken "Präster funderar utifrån kommande söndags texter". Att följa kyrkoåret är en god vana, och här presenteras ofta tankar som är lite utanför boxen och väldigt närvarande och aktuella.

På mobilen har jag en app som heter Daily Bible. Den ger mig ett bibelord och dagen och är det första jag läser på min mobil varje morgon. På engelska.

Jag skulle gärna ha fler sådana här glimtar som kan inspirera och påverka mig. Tar tacksamt emot tips om du vill dela med dig av dina guldkorn.

Möbeltyg på gång

Jag väver på mitt möbeltyg. Det går bra och jag är nöjd med resultatet.
Men det går inte fort. Varje rapport är 3,3 cm och tar 20 minuter att väva.
Det lär ta ett tag innan de sex metrarna varp är färdigvävd.

Växlande

Det vackra vårvädret följdes av vinter igen.

Det var plusgrader när det började snöa så snön klibbade fast överallt. Sen sjönk temperaturen och det klarnade upp. Solsken, vindstilla och gnistrande vitt överallt. Det var andlöst vackert! Men när det var som finast hade jag för bråttom för att stanna och fota, så jag får nöja mig med att minnas skönheten.

Sen har temperaturen gått lite upp och ner. Mildväder som fått snön att delvis smälta och sen kyligare när allt blött frusit till glashal is.

Idag är det vår igen. Varmt redan tidigt på förmiddagen, solsken, takdropp, videkissar och krokus. Vi beskar äppelträdet och vindruvan idag. Kanske var det i "grevens tid". Skönt att det är gjort.

Inne har mina frön grott och behöver nu flytta till en ljusare plats. Detta är det svåraste momentet. Att ha rum för alla sådder innan de kan flytta ut i växthuset.

Det funkar!

Hurra! Det funkar och blir som jag planerat!
Allt verkar rätt och jag har bra skäl på alla tramporna.
Så himla glad och ganska stolt.

Men jag kan inte slå den lika hårt som min lilla provbit. Men det gör inget. Det blir lite större avstånd mellan blommorna, varptråden går att ana, och tyget blir aningen mjukare. 

Jag ska släppa lite på spänningen på varpen, kanske kan jag slå ihop den bättre då.

Halvskaft och lite trixande

Min väv har krävt lite fixande. Den väv som ska bli möbeltyg att klä om stolarna i matsalsmöbeln med. Provväv gjorde jag på en smal och kort remsa för att testa mig fram till vad jag ville ha. Till slut blev jag nöjd:
Det blev en botten med tre färger på inslag för att få det lite melerat och inte så "platt". Svart, grått och beige cottolin. Bindningen är oliksidig korskypert med inslagseffekt så de bruna bomullstrådarna i varpen kommer knappast att synas.
På den bottnen vill jag ha "blommor" i orange/brunt. På provväven plockade jag in dem, men på den riktiga väven vill jag ju kunna trampa för att få rätt skäl även för de inslagen. Först trodde jag det skulle bli ett hopplöst projekt eftersom min vävstol bara har åtta skaft och trampor och jag trodde fler behövdes. Men då fick jag tipset om halvskaft som skulle lösa problemet.

De trådar jag vill sänka för mitt mönster har jag lagt ett solv över och trätt båda ändarna av solvet på en skaftkäpp. Eftersom jag har flera trådar bredvid varann som ska sänkas kan jag låta dem gå under ett gemensamt solv. Detta skaft knyts till en trampa. Så när jag trampar ner den sänks de "snarade" trådarna oavsett vilka vanliga skaft de sitter på.

Men när jag solvat och skedat och knutit klart visade det sig att mina halvskaft hade dåligt, eller nästan obefintligt, skäl. Alltså måste jag börja fundera och testa andra lösningar. Jag hade knutit halvskaften direkt till varsin trampa men det funkade uppenbarligen inte. Första försöket blev således att knyta dem till kortlattor. Lite bättre blev det nog men långt ifrån bra. Efter ytterligare funderingar blev jag till slut nöjd.
Halvskaften drog egentligen bara neråt. Men jag fäste dem till en övre skaftkäpp med ett solv i vardera änden. I och med det kunde jag fästa dem även till långlattorna som lyfter skaftet. De två mönstertramporna är bundna till varsin latta som sänker det ena halvskaftet och höjer det andra, och som höjer alla kypertskaften - men bara lite. Eftersom halvskaften påverkar samma trådar som finns på kypertskaften kunde jag inte både höja och sänka fullt ut.
(De fyra tramporna för kypert påverkar inte halvskaften.)
Det tog alltså ett bra tag att prova mig fram till en lösning jag var nöjd med.

Det här var svårt att förklara med ord. Men ungefär lika svårt att visa med bilder. Försöker ändå:

Solv över de trådar som ska sänkas i mitt mönster

Solven är fästa på ett skaft så jag kan sänka just de aktuella trådarna

Varje halvskaft har ett överskaft tack vare ett ensamt solv i var sida

Här ser det ut som vanligt...

...men jag har långa snören till långlattorna för att höja kypertskaften "lagom"

Snörena till höger sänker det ena halvskaftet och höjer det andra, och de fyra till vänster höjer kypertskaften lite

Skälet på en av mina mönstertrampor.

Och när jag äntligen trodde jag kunde börja väva hittade jag ett skedfel nästan mitt i väven och måste ägna ett par kvällar åt att skeda om närmare 600 trådar. Nu är det äntligen klart! Vågar jag tro att jag kan börja väva snart, eller kommer jag att hitta fler saker som måste korrigeras?!

Här var mitt skedfel. Men det är åtgärdat nu

Februarivår

Halvvägs in i februari: vädret bjuder på vårkänslor och lusten att så fröer och odla har vaknat.

Igår sorterade jag tomatfröer och idag har jag sått. 42 sorter. Ja, jag vet att det är (för?) mycket och att jag knappt har plats för det. Men vadå? Varför vara lagom när det går att överdriva?!

Gyllenbärsfröna jag sådde förra helgen har precis börjat gro.

Hunden höll mig sällskap och talgoxarna spelade när jag fikade ute i solskenet. Min nygjorda dyna var skön och varm att sitta på.

"Julafton igen" eller "Äntligen licens"

Medan jag var i Norge på konferens fick jag post från polisen. Äntligen var de klara med licensen till den hagelbössa Jonas köpte åt mig i november och som han gav mig i julklapp. Så nu kunde vi åka till butiken och hämta bössan. På skoj sjöng vi julsånger och han önskade mig "God jul".

Kolla vad fin den är!
Nu hoppas vi bara att jag ska trivas med den och kunna skjuta bra med den.
Men vi väntar med att prova den med lerduveskytte tills det är lite varmare och mer njutbart ute.
Nu står den i vapenskåpet och bekantar sig med de andra bössorna.

Vintersaga

På konferensen åkte vi på kvällsutflykt till Hunderfossen vinterpark och bjöds på upplevelser. Där fanns plats för sagor, troll och prinsessor. Vi fick se en film om Norge och bjöds på både soppa och varm dryck och livemusik. Besöket avslutades med fyrverkerier till musiken av "I bergakungens sal". Snöhotellet var fint men allra mest uppskattade jag och katedralen av is. Det var andlöst vackert och tystnaden i snön och isen omslöt en på ett påtagligt sätt. Tänk att känna sig varmt omsluten i en kyrka byggd av is!

I Lillehammer

Förmiddagspromenad i olympiaparken i Lillehammer.
Helt stilla, solsken, blå himmel, snö, is, vyer, kyligt.

Redo för konferens som snart börjar. Den kommer att handla om livslångt lärande och varar i tre dagar. Hotellet vi är på lär vara Norges största hotell, räknat på arean: stor konferensdel och många hotellrum. Vi gick runt och kollade lite igårkväll när vi kommit och här går det nästan att gå vilse.