Reko

Jag måste verkligen rekommendera Reko-ring. Det är så himla bra. Konsumenter handlar direkt från producenter utan mellanhänder och utan långa transporter eftersom närproducerat är en del av idén. 

Upplägget är både enkelt och smart. Navet är en lokal facebook-grupp men det går självklart att kommunicera på andra sätt. Inför varje utlämningstillfälle lägger varje producent upp en lista över vad hen erbjuder och till vilka priser. Konsumenten lägger sin beställning. Betalning sker innan utlämningen, oftast via swish. Utlämningen sker en halvtimme var fjortonde dag på en stor parkeringsplats. Producenten öppnar sitt bagage där de har en skylt om vilka de är. Konsumenten går fram och säger vem hen är, och tar emot sina beställda och betalade varor. 

Det är verkligen en win-win-situation. Det känns bra att handla lokalt. Det är genuint och äkta. Eftersom konsument och producent möts öga mot öga riskerar man inte att bli lurad eller besvkiken. Man får en kontakt sinsemellan där information kan utbytas, t.ex om hur varan producerats, hur djuren hålls, hur maten kan tillagas, vilka önskemål som finns till en annan gång osv. 

Jag är både producent och konsument, och båda delar känns lika bra.

Reko står främst för rejäl konsumtion, men betyder också rättvis, trevlig och schysst. Finns det ingen reko-ring på din ort så se till att starta en. Det är helt enkelt jättebra.

Läs mer på hushållningssällskapet

Tomatbröd

- Vad göra när köksbänken är överfull med tomater och matbrödet håller på att ta slut? 

- Baka bröd med krossade tomater som degvätska så klart! 

Det blir ett vackert rödtonat bröd med mycket smak. Passar bra till soppa och nöjer sig med en skiva ost, men funkar också med köttpålägg till en mugg te. 

Jag använder mitt vanliga brödrecept, men tar tomater som jag kört i mixern. Sen brukar jag (av lathet eller tidsbriskt) ofta platta ut degen i en långpanna och skära den i rutor med en degskrapa. När brödet är gräddat går det att bryta isär det, där jag skårade det.

Höst

Igår var hösten fuktig och gråare än tidigare dagar. Regnet och vinden på förmiddagen fick löven att falla. Sen vågade sig solen fram en stund. Men fuktigt var det hela tiden. På kvällen var det fortfarande klart och månen var nästan full, men både den och allt annat var suddigt av dimman. Äpplena föll med tunga dunsar omkring mig när jag satt en stund och väntade på vildsvin. Jag hörde dem, men såg dem aldrig. 

Jaktkatten Busan höll mig sällskap nästan hela kvällen. Vet inte om det direkt ökade mina chanser för jaktlycka. Hon satt uppe på kanten till skjutbåset och spann högljutt, hon tryckte sig mot bössan, vässade klorna och gick en sväng och prasslade omkring i gräset. Mysig kisse och trevligt med sällskap.

Solen började stiga över trädtopparna när jag körde till jobbet nästa morgon. De vackra färgerna på höstlöven tonades i vitt av dimman. Och sjön jag passerade låg spegelblank med ett lager dimma som steg ur vattnet. 

På morgonen satt Busan i en korg på verandan

Skogen

Ytterligare en solig och varm sensommardag i slutet av september. Jag var utomhus hela dagen i t-shirt och kort kjol.

Byggnaderna på vår gård är i rätt bra skick. Men marken är eftersatt och har uppenbarligen inte skötts på många år. Där finns hur mycket som helst att göra. Häromdagen öppnade Jonas upp en gammal körväg som helt vuxit igen. Det blev jättefint (även om det inte är klart än) och vägen är en sån där inbjudande, som får en att nyfiket undra vad som finns bakom nästa krök.

Eftermiddagen ägnade jaktlaget åt att fixa inför älgjakten. Ett torn flyttades, kojan blev städad och vid några torn kapades grenas som skymmer sikten. Otaliga äpplen körs de närmaste veckorna ut i skogen för att älgarna ska veta var det finns godsaker. Vi hoppas ju att de ska komma dit och äta äpplen även under första älgjaktsveckan. Jag funderar på om jag ska välja Birgittas torn eller Svennes pass den första morgonen. Ganska mycket svamp i skogen. Den här var väl fin?!

Större vattensalamander

Häromdagen fick jag se ett nytt djur här hemma. Den fanns plötsligt precis framför fötterna på mig när jag var i hönsgården för att stänga för kvällen. 10-15 cm lång och blanksvart.

Höstplantering

För första gången nånsin har jag sått frön på sensommaren och planterat ut småplantor frampå höstkanten. Jag brukar verkligen uppskatta att odlingen går i vågor över året. Lika roligt som det är att peta ner de första fröna på nyåret, lika skönt är det när hösten övergår i vinter och det inte är lika intensivt att ta hand om all skörd längre. De där cyklerna ger lite mer tid över till mina andra intressen. 

Men för några veckor sen sådde jag ändå kål, rädisor, sallat och sockerärter. Och idag blev det av att jag planterade ut dem. En del satte jag i ett tomt hörn i växthuset, och en del satte jag i grönsakslandet där potatisen stod i somras. Än så länge har hösten varit varm och fin och om det fortsätter så kan de nog växa till sig. Förutsatt att de överlever just ikväll: prognosen talade om regn och det kunde ju passa bra. Men det blev ösregn. Kan vara jobbigt läge för småplantor. 

Blå-lila

Det tredje badlakanet går i blå och lila toner. Det är ett ganska tunt lingarn så jag har dubbla trådar i inslaget. Jag låter ränderna bli som andan faller på, helt varierande utan något system eller någon återkommande rapport. Tycker det blir trevligt så också.  Ikväll har jag vävt en halvmeter bara för att det är så kul.

Det enda som bekymrar mig (men bara lite) är att jag har väldigt lite lila lingarn men två söner som gillar den färgen. 

Hemvävt och hembakat i kombination

Inspirerad av en bild jag sett på instagram (av @silverodlan1) gjorde jag en rabarberpaj "vävd" i tuskaft! Jag blir alldeles glad av den. Här är en bild innan jag gräddade den, och en efter. 

Pajdegen är lätt att göra: Jag smälter 150 gram smör och rör ner 1 dl socker och 1 krm salt. Tillsätter 3 dl mjöl plus ½ tsk bakpulver och sen plattar jag ut degen i formen. 
Rabarberbitarna skar jag lite längre än de är tjocka och sen var det bara att lägga ner dem med början i mitten. Eftersom rabarber kan vara lite syrlig ringlade jag ytterst lite honung över dem.
Gräddade en halvtimme i 225 grader. 

Det blev struktur på trådarna i väven när jag gräddat den

De senaste dagarna har jag torkat salt på svag värme i ugnen. Ja, det är ju inte som att salt behöver torkas. Men om man vill smaksätta saltet och ge det färg så behöver det torkas. Jag börjar nämligen med att mixa salt med grönsaker. Grönt salt brukar vi alltid ha hemma och använder ständigt. Till det har jag kanske lite kål, lökblast, örter mm. Det gula saltet har smak av det yttersta på dillkronor, skalet från en gul squash och en gul äppelgurka, en gul morot och en liten gul chili. Det översta saltet blev brunt även om ingredienserna var röda: tomat, paprika, stjälk från röd mangold och en eller två röda morötter. Det blir aldrig likadant för det här är ett "man tager vad man haver"-recept. Jag mixar det från början och torkar det sen (länge) i ugn eller svamptork och när det är riktigt torrt mixar jag det igen.

Solsken 🌞

Från och med idag har vi ytterligare en anledning att glädjas över soligt väder. Nu är äntligen solcellerna på garagetaket i drift. Det känns vettigt att ta tillvara solenergin.

Stort och smått

Just nu har jag två vävar jag håller på med. Helt olika varann.

I vävstugan växer det fram badlakan i rejäl storlek. Det första gjorde jag med vitt och oblekt inslag. För det andra använde jag avsevärt tjockare lingarn till inslag, i en varmröd färg kompletterat med några kontrasterande ränder i beige. Kul att det blir så olika resultat när man varierar inslaget även om det är samma varp och samma vävsätt.

Den andra väven är riktigt liten. Jag väver band med mina små brickor - 4,5 cm - som jag klippt till ur mjölkkartong. Just nu testar jag att flytta brickorna så att några av trådarna ser ut att ligga uppepå de andra. Det finns hela tiden mer att lära sig både inom brickvävning och "vanlig" vävning. Kul!

Nytt årsbästa

Tomatsäsongen är på sin topp nu, lite senare än andra år. Vi skördar massor. Vi äter, tillagar och förvarar och vi säljer och ger bort och ändå ligger det tomater över hela köksbänken. Och det är så vackert där det ligger!

Bifftomaterna är jättegoda, och både många och stora. En ny tomat har tagit ledningen i kampen om att bli störst för i år. Men skillnaden är nästan försumbar - bara två gram tyngre än den jag trodde skulle vara årets största. Men nu är det alltså "smaragdäpple" som leder på 579 g.

Ett par plantor har gjort sitt och klippts ner, men många är det inte. Däremot har jag klippt bort mycket blad så det känns inte lika trång i växthuset längre. Och jag har i princip slutat vattna tomaterna. Frukterna mognar ändå.

Idag samlade jag frön för framtiden.

Störst i år (hittills)

Det är så vackert med mångfalden av färger

Frön i vatten några dagar för att deras höljen ska försvinna

Lunch häromdagen: en solgul bifftomat och ett par ägg.

Jordgubbar

Jaja, varför inte överdriva det här med jordgubbsodling också när jag ändå är så bra på att överdriva allt möjligt annat?!

Så här är det:

Ett litet jordgubbsland vore väl trevligt, så att man kan plocka lite nu och då till dagsbehov. Förra ägaren på gården hade några plantor och dem rensade jag och flyttade om. Vi fick väl en handfull bär i den pallkragen i år. Övriga åts upp av djur. 

Grannen frågade om jag ville ha några plantor och det ville jag så klart. Häromdagen gjorde vi i ordning ett land som kunde vara lagom. Men när vi hämtade plantorna insåg vi att det är på tok för litet - tre eller fyra gånger så stort behövs för att rymma plantorna. Nåja, nu har de kommit i jord i alla fall, så får vi utöka en annan dag. 

Mamma har också erbjudit mig några plantor men än har det inte blivit av att hämta dem.
Och igår blev vi erbjudna plantor med ursprung på Bäckaskogs slott. 

Om alla dessa plantor tar sig och trivs och om bären inte blir uppätna av sniglar och fåglar så kommer vi att få skörd som är större än dagsbehovet. Härligt!

Sensommar

Ljuvliga ljumma dagar i mitten av september, då sommaren påminner om hur skön den är. Det har varit stilla och soligt och härligt. Höstens höga klara luft och daggfriska morgnar har ändå visat att det inte riktigt är högsommar. Dagar att njuta av helt enkelt. 

Spår kors och tvärs över gräsmattan visar var robotklipparen Stenis gått fram och tagit sönder miljontals små vattendroppar som daggen spritt över alla grässtrån. Och när jag korsar gräsmattan för att hämta tidningen blir jag så blöt om fötterna att tofflorna måste ställas på tork. 

Men ganska snart torkar solen upp daggen och värmen stiger. Fikapaus ute i solen som man önskar aldrig ska ta slut. 

Klarblå himmel som en bakgrund till lövträden vars grönska mattats av och en och annan kvist av gula eller orangea höstfärger lyser upp.

Indiansommar när den är som bäst. Både skön och vacker. Tacksam! 

Brickor

Jag använder två sorters brickor just nu.

Dels vanliga stora brickor i köket, fyllda med tomater och annan skörd. Vackert där det ligger och med möjlighet till många goda ätbara saker.

Dels små kvadratiska för brickvävning eftersom jag går en distanskurs i det. Utmanande att lära sig nya tekniker, men väldigt roligt.

Lennart och Lucia

Igår kom både Lennart och Lucia till oss. Jag är glad för dem båda. Det enda de har gemensamt är att de båda är vita. 

Jag gillar luciafirande och samlar på figurer till luciatåg. En bekant berättade härförleden om en stor lucia som hon skulle göra sig av med. Vi bestämde oss för att byta. I utbyte mot ett par stekar viltkött fick jag en fantastisk docka på ett stativ. Hon har så klart vit klänning och en elektrisk ljuskrona. På etiketten på originalkartongen kan man läsa att hon kostade 44:50 när det begav sig och det gissar jag var på 50-talet. Just nu står hon framme på bordet i stora rummet, men snart hamnar hon i sin låda för att plockas fram i början av december.

Lennart är en ung tupp av rasen Hedemora. Det kändes inte alldeles nödvändigt att skaffa en tupp, men när en bekant i närheten erbjöd tupp så blev det av. Hoppas det blir bra för mina hönor.

Men det blev inte en trevlig första dag för Lennart. I hönsens ögon är han ju bara ett barn och att komma ensam till en etablerad flock var inte så lätt. Ikväll åkte jag och hämtade hans brorsa och en vuxen tupp vid namn Karlsson. Så vi gick från ingen tupp alls, till tre stycken på ett dygn. Så kan det bli. Både Brorsan och Karlsson är svart-bruna men bilder får bli en annan dag - det var för mörkt för att fota dem ikväll. 

Svamp

Skogens skafferi är välfyllt och generöst! Igår kom Jonas hem med mängder av Stolt fjällskivling som var jättefin. Vi fyllde svamptorken och satte in fem plåtar på tork i ugnen. Ändå behövdes syltgrytan för att få plats med resten som fick förvällas. Förutom fötterna. (Heter det så? En svamp har en fot men många svampar - har de verkligen fötter?!) Ja i alla fall. "Fötterna" fick vänta till en annan dag innan vi fick plats att torka dem. Sen ska de mixas till fint pulver att använda som smaksättare.

Ikväll är vårt kök ett överbelamrat men kreativt och väldoftande kaos. Förutom svampen har vi flera stora brickor med tomater så här års. Idag har vi plockat äpplen och skördat massor av mangold igen (tror inte vi behöver odla det nästa år, det här kommer att räcka länge). Dessutom står en bröddeg på jäsning till imorgon. 

Över ån efter vatten

Jag satt många timmar i skogen på våra jaktmarker och väntade förgäves på gris. När jag kommit hem fanns det gris bakom huset. Inte så att jag kom åt att skjuta, men ändå.

Hank

Jag testar något nytt. Som vanligt!

Nämligen att väva en hank direkt när jag väver badlakanet.
Inte så svårt att åstadkomma, men hur hållfastheten blir vet jag ju inte än på länge.

Knepet är att ha några varptrådar (de som ingår både i badlakanet och i hanken) som hanteras för sig själva eftersom de ska spännas annorlunda. De kan alltså inte rullas på garnbommen tillsammans med resten av varpen, utan behöver en tyngd som man lätt kan flytta. 

Man väver som vanligt tills man vill ha en hank. Då väver man enbart hanktrådarna till önskad längd på hanken. Sen får man släppa efter på spänningen för dessa trådar så nästa inslag blir vanligt och rakt. Och så fortsätter man väva badlakanet. 

Klart för start

Alla förberedelser är klara. Nu kan jag börja väva badlakan. Hoppas kunna göra lite julklappar.

Orange

Lite senare än de röda och de vita dahliorna slår den brandgula dahlian ut. Den är väl värd att vänta på. Stora, täta bollar svävar över det gröna bladverket. Och kronbladen är ett under av symmetri. Varje blad ligger hopvikt i knoppen och vecklar ut sig så att det bildar en liten strut. De tre bilderna nedan visar en och samma blomma, men vid olika dagar och olika ljusförhållanden.

Tillsammans med en god vän kokade jag tomatketchup. Den blev också ganska orange. Och väldigt god. Av närmare två kilo tomater blev det två burkar ketchup. 

Vi utgick mycket ifrån bondjäntans recept

1600 g tomater
5-6 små gula eller röda lökar (motsvarar ca 3 normalstora)
3 vitlöksklyftor
1 liten paprika
1 chili
1 tsk ingefära

Tomaterna skars i bitar och de andra grönsakerna hackades ganska fint. Vi kokade alltihopa utan lock i en halvtimme. Kunde varit längre och reducerat bort mer vätska. Sen mixade vi till en ganska slät röra innan vi tillsatte:

6 msk råsocker
1 tsk salt
½ dl vitvinsvinäger

och kokade ytterligare minst en halvtimme innan den var tillräckligt fast.

Blå ögon

Idag såg jag en svart orm som jag hoppas är en snok även om de ljusa fläckarna inte är så tydliga. Men det märkliga är att den hade blå ögon?! Vilken orm har det?! Jag sökte lite och det verkar som att ormar som ska ömsa skinn kan få det. Ganska vackert, men underligt.

Jag såg ett annat blått "öga" idag. Fantastiskt vacker, men på ett helt annorlunda sätt. Precis vid grindhålet till mina föräldrars hus står denna blomma och välkomnar en. 

Och om jag nu ändå skriver om ögon måste jag ta med en bild på en av mina kopparmaraner som fått en böld framför ögat. Om du som läser detta vet vad det är eller hur det ska behandlas hoppas jag att du hör av dig och berättar, för jag vet inte alls.

Squashrecept

Jag blev tipsad om squashmarmelad och hittade några recept när jag googlade. Men eftersom jag hade en del röda vinbär i frysen bestämde jag mig för att hitta på en egen variant. Resultatet blev en varmröd marmelad som såg ut att vara gjord på rabarber. Vinbärskärnorna låg som mörka prickar när jag brett den på mackan. Marmeladen blev jättegod, men lite väl fast så jag ökar mängden vatten här i min beskrivning. 

Prickig marmelad

500 g gul squash
2 dl röda vinbär (rensade)
2 dl vatten
½ krm vaniljpulver
2 krm malen kardemumma (kanske tog jag bara ett kryddmått? Hm)
500 g syltsocker

Skala squashen, ta bort kärnorna om de är stora och finriv fruktköttet.
Blanda alla ingredienser utom sockret i en gryta och koka under lock cirka en kvart.

Rör i sockret och koka ganska kraftigt utan lock i tio minuter.

Låt marmeladen vila några minuter innan du häller den på varma burkar och försluter direkt.

******************************

 

Squashla

Detta är ett recept på våfflor med squash och havregryn som är gjort av Linda Gustafsson och publicerat i facebook-gruppen Trädgårdsskafferiet. Jonas och jag åt dem varma och tyckte att de var helt okej. Men dagen efter åt jag dem kalla, jag bredde på lite matlagningsyoghurt och strödde på lite hackad purjolök (bara för att det fanns till hands) och då blev det supergott!! Så mitt tips är inte att äta dem varma och nygräddade, utan låta dem svalna och ge dem lite topping av något slag.

2 ägg

400-600 g finriven squash

lite salt

2 dl havregryn

3 dl mjöl

2 tsk bakpulver

en nypa vaniljpulver

4 dl mjölk

100 g smält smör

******************************

Jag kokade också tomatmarmelad häromdagen så det receptet får också vara med. Detta är en väldigt god marmelad.

Tomatmarmelad

1 kg tomater skurna i små bitar
Saften och det finrivna skalet av 2 citroner
1 dl vatten
Koka under lock 20-30 minuter
Rör ner 7 dl syltsocker och 1½ msk malen ingefära
Koka kraftigt utan lock 10-15 minuter
Låt stå några minuter och häll sedan upp i varma burkar