Gammal teknik, och ny

I vårt brygghus hänger en gammal varpa på en vägg. Vi tog fram den och satte fast den på sin plats, i spänn mellan golv och tak. Har ingen aning om hur gammal den är, men det är jättehäftigt egentligen att den funkar och snurrar.

De ser nästan likadana ut nu för tiden. Med några väsentliga skillnader.
Pinnarna för skälet är placerade in mot mitten på en av de fyra armarna som går ut. Nu för tiden monterar man på en regel mellan ett par av stolparna så man får skälet på utkanten av varpan.
Men hur vände man i andra änden?! Där finns ingen pinne och inga hål där en pinne kan placeras, som det är idag.

Jag använde mig av nutida teknik: jag la in en fråga om det i en vävgrupp på facebook. Det tog bara några minuter innan jag fick besked. En käpp (jag tänker mig ett kvastskaft) placeras genom varpan, i spänn mellan två stolpar mittemot varann och centrumstolpen. På så sätt får man en "pinne" som sticker ut på lämplig plats och kan vända runt den när man varpar. Det låter som en rimlig lösning som jag ska testa. Så glad att jag fick en förklaring, för jag vill ju kunna använda min varpa.

Sen fick jag fler förslag; Att binda fast en pinne (men då gäller det att binda rejält, kanske med silvertejp, om det ska klara påfrestningen). Att binda fast en tvärslå mellan två av stolparna och låta den tvärslån ha pinnar att vända runt. Båda dessa lösningar är ju möjliga, men hur stadigt blir det? Är det sannolikt att det var så de gjorde förr?

Förslaget att borra hål i stolparna och sätta en pinne eller lång spik där man vill vända funkar självklart, då blir den ju mer lik en nutida varpa. Jag vill helst att den ska bli användbar utan att jag behöver göra någon åverkan på den. Men framtiden får utvisa vad som funkar.

Glad för ännu ett fynd i gömmorna på vår gård.

Aprilväder

Igår strålande sol och vårvärme hela dagen.
Idag vaknade vi till visserligen strålande sol, men också en lager spårsnö.
Får väl tolka det som att våren var för snabb och behövde en liten inbromsning.
Men solvärmen smälter bort snön där den kommer åt.
Och jag vet att sipporna finns i mängder där ute i fjolårsprassliga löv, och att gräsmattorna på många håll är mer blå än gröna där scilla och andra blå stjärnor växer.

Hela skillnaden ligger i om man är vänd rakt mot solen eller lite bortvriden

Elband och grävskopa

Ljuvligt vårväder och ledig lördag utan tider att passa. Himmel så skönt!

Jag ägnade ett par timmar åt att städa bort alla gamla elband som lämnats kvar på våra marker. Det är många år sedan de behövdes för att avgränsa var hästarna fick vara. Stolpar och staket har murknat och lagt sig så där har banden sjunkit ner i gräs och mossa. På en del ställen har träd fallit över banden och på andra ställen var de helt invuxna i buskar och sly.

Det fanns mer än jag trott men nu har jag förhoppningsvis fått bort alltihopa. Så nu har jag en hel korg full med slitstarka band. Funderar på om de går att återanvändas på något sätt. De kanske kan bli en korg/kasse för trädgårdsarbete. Jag ska börja med att tvätta dem så får vi se sen.

Jag är glad att de är borta från naturen nu. Jag har sett så många tragiska foton på hjortdjur som trasslat in dessa vita band i sina horn och i värsta fall gått en plågsam död tillmötes.

En annan trevlighet från idag är att nu står det en grävskopa på lagårdsplan. Om allt går som planerat grävs det för växthus nästa helg. Bara tanken gör mig pirrig av glädje och förväntan. Jag längtar så efter ett växthus igen. Och det ska bli så spännande att se hur stort det upplevs när det väl är på plats.

Blå stjärnor

Lycka är att gå på upptäcktsfärd i sin egen trädgård för att se vilka växter som dyker upp. Just nu fylls gräsmattan av blå ljuvliga stjärnor.

Skapande

Att hantverka och skapa något med mina händer ger mig ett slags lugn och harmoni. Det är visserligen tillfredsställande att se resultat - att kunna åstadkomma saker som förhoppningsvis är både fina och användbara. Men själva aktiviteten är viktig på ett annat sätt. Jag gillar själva processen. Det finns en vila i den.

Först en massa planerande och funderande kring material, teknik, upplägg mm.
Sen själva producerandet, när händerna arbetar.
Som kanske gör att jag måste tänka om, hitta andra sätt.

Av en provväv, ett band jag vävt för länge sen och som bara blivit liggande och en knapp från farmors stora knappask, har det nu blivit en liten väska. Lite sned och lite knasig, men ganska söt ändå. Och den gav mig en stunds skapartid.

Av ingenting blev det något.

Vildsvinskorv

Vi gjorde två omgångar med korv. Det tog sin tid men blev två brickor fulla. Den ena provsmakade vi genom att skrapa ur och steka upp det sista som blev kvar i maskinen när vi var klara. Mild och vänlig utan att vara menlös. Riktigt bra, faktiskt. Den andra sorten är det nog mer drag i, men den får vi prova en annan dag.

Mild viltkorv med korngryn

2 dl korngryn kokas en halvtimme i 7 dl saltat vatten

2 gula lökar hackas och bryns så de blir blanka och mjuka

Alla ingredienser ska vara kalla när smeten blandas ihop så gör gärna detta dagen innan och förvara i kylskåp. 

850 g vildsvinsspäck

750 g viltfärs (denna gång vildsvin)

2 dl vatten

2 dl köttbuljong

3 msk nitritsalt

1 tsk socker

1 tsk vitpeppar

2 tsk grovmalen svartpeppar

Kryddig örtkorv

2 gula lökar hackas och bryns, låt bli kylskåpskallt

850 g vildsvinsspäck

750 g viltfärs (denna gång vildsvin)

2 dl vatten

3 msk nitritsalt

1 tsk socker

1 tsk vitpeppar

2 tsk grovmalen svartpeppar

3 pressade vitlöksklyftor

½-1 dl torkade örter

2 msk klippt persilja

lite chiliflakes

2 kokta, kalla mosade potatisar

Det översta receptet har jag fått av min syster (bara ändrat lite kryddning), och det var utgångspunkten även för örtkorven. Jag hittade en sida med många recept på korv, som jag vill återkomma till och länkar därför.

Trädgårdsland

Jonas och jag har byggt ramen till det som ska bli grönsaksland.

Bakom garaget är den vettigaste platsen för ändamålet. Där är visserligen en del skugga, men jag tror att det sommartid är ganska mycket sol. Hoppas att det ska funka.

Vi använder gamla takpannor eftersom vi har massor av sådana och det känns klokare att använda det vi redan har än att köpa något nytt. Dessutom visar det sig att det blir jättesnyggt. De är nergrävda i jorden drygt en decimeter, och resten sticker upp som en liten palissad.

Där innanför ska det bli ett rejält lager tidningar på gräset och sen ska vi fylla på med material som det går att växa i. Redan för ett par veckor sedan började vi med strö från hönshuset. På flera håll utanför trädgården finns det gamla komposter och slänghögar som är delvis förmultnade. Dem ska vi lassa in. Jag har blivit lovad en trasig ensilagebal på gården i närheten, kanske får den bli en del av basen eller också ska jag använda den till täckodling.

Ungefär hundra takpannor gick åt till landet som blev ca 5x7 meter.

Blå och vita sippor

Vilken lycka! Vi har sippor här på gården! Vårens rara budbärare. Det är bara några dagar sen vi gick runt och letade men inte hittade några, men idag finns både blå och vita sippor på flera ställen.

Plötsligt fanns de där bland bruna fjolårslöv och alkottar - blåsipporna. Med grön kula i mitten, små vita prickar som liksom svävar och avtecknar sig så skarpt mot den mättade blå-lila färgen på kronbladen. Detta är underverk som är lika ljuvliga varje vår.

En enda vitsippa var utslagen, men många i knopp. Snart kommer det att vara vitt av ett överflöd av vitsippor som täcker marken under lövträd på många ställen.

En alldeles rosa blåsippa stod ensam i kanten av ett stort syrénbuskage och riktigt lyste.

Badlakan

Jag har blivit klar med två stora, färgstarka badlakan. Jonas fick det ena i födelsedagspresent, och så tar jag det andra. Nu får vi använda dem ett tag och känna hur de är, innan jag bestämmer mig för om jag ska göra fler.

Två små bitar blev över och får tjänstgöra som "fothanddukar", du vet en sån där som ligger på golvet att stå på när en kommer ur duschen.

Jonas badlakan:

Mitt badlakan:

Båda

Godisbord för en vävnörd

Ett helt godisbord av inspirerande garner och vävnader dukade "Garnhuset i Kinna" upp och förevisade för oss. Himmel vad mycket vackert! Det fanns så mycket som lockade oss att prova, använda, variera och utveckla. Vilken tur att Jonas uppmanat mig att handla om det fanns något jag ville ha.

En liten hörna av godisbordet

Sjalar från en och samma varp

En dräll som jag blev jätteförtjust i.
Samma varp och uppsättning, bara olika trampordning och inslagsfärg

Ljuvlig poncho i öglemohair. Svår att motstå

Massor av olika nyanser

Dekorativ mittpunkt, som alternativ till vanligt gåsöga

Gårdstomte

Min pappa har blivit utnämnd till gårdstomte! Stort grattis!

Han har under många år varit jätteengagerad i hembygdsgården i Mönsterås. Han har suttit i styrelsen, hållit i guidningar, startat mat- och hantverksmarknad, byggt grejer, sprungit dit när larmet gått, fixat med modeller och rekvisita, ansvarat för båt- och skeppsavdelningen och en hel massa annat. Han är en uppskattad medarbetare, och det fick han extra bevis på häromkvällen när Kalmar läns hembygdsförening tilldelade honom ett diplom och en bukett blommor. Han är med rätta glad och stolt. Och jag är också glad för hans skull.

Baksidestexten

Förvåning

På årsmötet med sydostvävarna skulle vi rösta fram tre bidrag på temat "Dynor och skärvor i skön förening" att skicka till riksårsmötet. Åtta dynor radades upp och de var väldigt olika varann och fina var och en på sitt sätt.

Tyvärr fick vi aldrig höra historierna bakom dynorna, tankar och avväganden. Det tror jag hade varit intressant.

Döm om min förvåning när rösterna räknats samman och de tre utvalda dynorna meddelades:
Min gula kudde som jag är omåttligt nöjd och stolt över var inte med bland de som fick flest röster.
Men mitt "sittunderlag" av gummilist, plastsnöre och av ryaknutar i ull får vara med och representera vår region.
Jätteroligt att jag får skicka ett bidrag till riksårsmötet. Men det tar nog ett tag att smälta att det var "fel" dyna som blev uttagen.

Att tillaga en höna

En av hönsen har haltat länge. Hon var inte "mobbad" av de andra och verkade inte plågas av det. Men vi tyckte det såg jobbigt ut och eftersom ingen förbättring skedde på flera veckor bestämde vi oss för att ta bort henne.

Jag hittade ett par recept att utgå ifrån och eftersom eftersom det blev så supergott skriver jag in det här så jag kan använda det igen.

Lägg hönan i en gryta och häll på vatten så det täcker. Låt koka upp och skumma av.
Tillsätt:
2 skivade morötter
2 gula lökar i klyftor
2 vitlöksklyftor (delade men inte pressade)
2 lagerblad
10 vitpepparkorn
½-1 dl klippt persilja
Sjud på svag värme i ett par tre timmar

Tag upp hönan och rensa bort ben och skinn. Lägg tillbaka detta i grytan och fortsätt koka ihop buljongen någon timme.
Sila av och låt buljongen svalna.
Ta bort fettlagret som lagt sig överst när det blivit kallt

Skala några rödlökar och skär i skivor eller mindre bitar
Fräs dem några minuter i smör och olivolja
Häll på ett par dl av hönsbuljongen
Låt sjuda tills vätskan nästan tagit slut
Skär hönsköttet i små bitar och lägg i kastrullen
Häll på 3 dl grädde
Koka ihop ytterligare en stund
Tillsätt 1 msk stark senap (gärna grovmalen)
Smaka av med salt och peppar om det behövs

Servera gärna ihop med nudlar eller pasta

Inspirerat från taffel.se och från dn.se

Storm

Det stormade rejält igår. Regn, hagel och åska bjöd vädret också på, samt glimtar av sol och blå himmel.

Jag lämnade jobbet tidigt för att kunna komma hem, men det var ändå försent. Kvistar och pinnar yrde i luften. Flera träd hade fallit över vägen men redan röjts undan och på många ställen var folk med motorsågar och traktorer i farten och slet med att hålla vägarna öppna. Vilka hjältar! Hur skulle vi klara oss utan dem? Vid ett par ställen fick jag stanna och vänta tills de jobbat färdigt innan det gick att köra vidare.

Men när jag var nästan hemma (bara några hundra meter kvar) så var det stopp och uppmaningen att välja en annan väg för de räknade med att fler träd skulle falla när de tog bort de som redan låg. Jag valde lite större vägar och tog en rejäl omväg innan jag påbörjade en annan väg hemåt.

Där gick inte heller att komma fram. Det låg ett helt plockepinn av träd över vägen.

Vid det här laget började det kännas riktigt otrevligt att köra omkring i skogen. Jag kände mig oerhört liten. Tog ett klokt beslut och åkte hem till goda vänner inne i Nybro. Kaffe, kvällsmat och umgänge var välbehövligt.

Några timmar senare - efter besked om att vägen var framkomlig men strömmen borta - körde jag långsamt hemåt. Det gick bra. Hemma var det mörkt så klart men fantastiskt stjärnklart och allt verkade ändå vara okej.

Senare på kvällen kom strömmen tillbaka och när morgonen kom hade stormen bedarrat.

En plåt har släppt från en vindskiva. Några träd har fallit i vår skog. I övrigt har vi klarat oss bra. Tackar Gud för beskydd

Hönsbilder

I helgen tvingade vi ut alla höns och sen städade vi i hönshuset och gjorde om på golvet eftersom det läcker in fukt där denna blöta vinter. Passade på att fota mina snyggingar när de spatserade omkring ute.

Grå tabletter

För nåt år sen gav jag bort tabletter i julklapp. Ena sonen fick två grå med rand i avvikande färg.

Nu har han beställt några till eftersom han köpt ett större bord, med plats för många. Och eftersom varpen fortfarande inte är slut är det bara att ta tag i den trevliga uppgiften att väva på beställning.

Nu är alla fyra vävda, med varsin färg på randen.
En annan dag ska jag klippa ner dem och tvätta och fålla.

Trampordningen tejpade jag upp framför mig på vävstolen. Det gör inget om ingen annan kan tolka den, jag vet vad jag menar.