I år har vårt jaktlag två älgar på tilldelningen - en stor och en liten. Tillsammans bestämde vi att den stora ska vara en tjur. Vi har fler tjurar än kor/kvigor på våra marker. Och det är korna som gör att beståndet kan öka, de håller sig mer på samma område.
Nu har det gått två veckor sedan årets älgjakt inleddes och, nej, vi har inte skjutit någon älg ännu. Men det hinns med. Vi har drygt tre månader kvar.
Men man kan undra om älgarna har både klocka och almanacka.
Veckorna precis före älgjakten är det alltid många älgar synliga i markerna. Vi lägger ut äpplen och de äts upp varenda dag.
Men när älgjakten väl är inledd så håller de sig undan.
I år såg vi två under den första älgjaktsveckan.
Den ena - en tjur - kom rusande förbi en av oss när han satt i bilen på väg mot vår gemensamma matpaus. Även om han inte hade suttit i bilen hade han inte hunnit för den älgen hade bråttom.
Den andra - en kviga - kom fram till saltstenen precis när det var för sent på kvällen för att skjuta.
Är det inte märkligt?!
Den här veckan har en eller två tjurar setts till efter att mörkret fallit. Kon som har två kalvar har dykt upp ett par gånger, antingen i skydd av mörkret, eller när det bara funnits en kamera att sikta med.
Men det är fint att de finns i vår skog. Än så länge är de smartare än vi. Men förr eller senare gör någon av dem ett misstag (eller glömmer att kolla klockan ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar