Sjuttio år varar vårt liv, åttio om krafterna står bi.

Rubriken är ett citat från psaltaren i bibeln. Närmare bestämt ps 90:10a. Hela den psalmen handlar om att Gud är evig och hur flyktiga vi människor är.

Mina föräldrar

Jag tänker sällan på åldrandet. Jag är för det mesta väldigt nöjd med att vara här i livet, där jag är. Det är väl bara tre dagar per år då jag faktiskt tänker på hur gammal jag är. Det är när mina barn fyller år. När jag inser hur gamla de är, och att de är vuxna sedan ett bra tag, då undrar jag hur gammal jag själv är.

Men det var inte min ålder eller mig det här inlägget skulle handla om.
Utan om min fantastiska mamma och hennes födelsedag.

Mamma

De som mött min mamma minns henne. De minns hennes omsorg, hennes kärlek, hennes vilja att finnas till för andra. Aldrig har jag mött en så utgivande kärlek som hennes. Hon sprider kärlek genom att ge av sin tid, sitt kunnande, sin kraft. Och kraft och kunskap finns det gott om, åldern till trots!

Tillsammans med några av barnbarnen

Hon bakar bröd, bullar, kakor - och wienerbröd som är vida kända.
Hon gör den godaste ostkakan i Småland och hon lagar fantastiskt god mat - paradrätten är kanske sjöfågel.
Hon väver handdukar, mattor, gardiner, dukar och disktrasor.
Hon stickar och virkar och syr.
Hon fixar i trädgården och tar hand om blommor både ute och inne.
Hon kör hem till mig och min syster så fort vi andas en önskan om hennes hjälp med att koka äppelmos, mangla, göra storbak eller vad som helst som vi inte tycker att vi hinner eller kan utan henne.
Tusentals ljus har stöpts i hennes källare. Och ostar har ystats.
Och hon har lärt barnbarnen både att cykla och köra bil.
Och senast i somras var hon den viktigaste kuggen i maskineriet i köket när jag hade öppet hus och 50-årskalas med massor av gäster.
(Och hon gör mycket, mycket mer än den här lilla listan.)

Glada flickor i olika åldrar

Hon backar inte för att stötta där hon kan. Att hon just fyll 80 år påverkar inte den saken det minsta.

I hennes kök är alla välkomna. Och en särskild plats i hennes hjärta har så klart vi barn och barnbarn.
Min mamma är nog den mest fantastiska människan jag mött.

Det här är ett härligt gäng: mamma och hennes syskon med respektive

Det var inte konstigt att många ville komma och fira henne och visa henne sin kärlek och uppskattning. Presenter ville hon inte ha, det kunde man ge till någon hjälporganisation istället. Men blommor fick hon ändå. Och väldigt många kramar, många samtal och mycket skratt.

Ett fyrfaldigt (eller egentligen borde det vara åttiofaldigt) leve för en alldeles fantastisk människa.

Min mamma - min förebild.
Jag älskar dig!