Eld

Den lille pyromanen inom mig har haft en trevlig dag för jag har ägnat många timmar åt att elda ris, kvistar och annat skräp. Jag eldade i en plåttunna nere i vårt blöta dike. Grodor eller paddor (jag såg dem aldrig) höll mig sällskap med märkliga ljud.

Mot kvällningen tog vi en liten utflykt och körde på småvägar här i närområdet. Hittade ett vackert träd, en tant och hennes gäss, en badplats vid Hultabräan och en hel del annat fint.

En drake i trädet!

Förbereder för odling

Nu är alla tomatplantor omskolade. Det blev faktiskt 51 sorter. Lista på alla sorter finns här Det är ju inte alla frön som gror, men i år grodde minst ett frö av varje sort. Dessutom finns drygt hundra plantor till försäljning så nu är det trångt. I lillstugan är det svalare än i huset så där är det fullt i fönstren nu.

Växthus behövs alltså. Och det är på gång.

Gropen är grävd. Singel (eller makadam - jag har inte koll på vad som är vad) är utlagt och packat där sockeln ska vara. Gjutformen är klar. Så nästa moment är att gjuta. Det är en glädje i alla steg som tas och som kommer att leda fram till det vi drömmer och planerar. Och för varje steg kan jag ännu tydligare måla upp bilden framför mig.

Aktiviteter i lillstugan

Numera jobbar jag hemifrån. Hallen på övervåningen är en bra plats som inte är upptagen av annat och där finns ett fönster mot norr som ger mig ljus men inte bländar.

Efter jobbet går jag ut i lillstugan. Där finns mycket roligt att göra.

Jag håller på att skola om mina tomatplantor. Jag har 51 sorter i år och av de flesta har 2-4 frön grott. Det blir alltså ganska många plantbarn att ta hand om. Som vanligt hoppas jag kunna sälja av överflödet. Jag hålls i köket i lillstugan och där behöver jag inte plocka undan efter mig varje gång. Det gör att jag kan skola om 10-15 sorter en kväll, och sen lämna allt för att fortsätta en annan dag.

På min stora vävstol håller jag på att dra på en ullvarp. Den bråkar lite och garnet är gammalt och lite skört så det tar tid. En liten bit i taget.

Tio ton!

En av anledningarna att vi har grävmaskin på gården är att vi vill få lagårdsplanen att bli jämnare. Som det varit hittills så har stenar stuckit upp mer och mer beroende på att vi kör där rätt många gånger och omkringliggande, mjukare material packas ihop. Bort med stenar alltså, och sen ska ett lager grus på.

Föga anade vi hur mycket sten som skulle hittas i backen. Massor. Och det har väl gått an. Men en av de stenar som gjort marken knölig visade sig vara en riktig bjässe. Den bedömdes garanterat väga över tio ton! Torgnys envishet, kunskap och uppfinningsrikedom gjorde att den kom upp ur marken och placerades i skogsbrynet bakom ladan. Vi amatörer kan ju inte fatta hur han lyckades med detta. Så imponerad!

Stor är bara förnamnet

Hålet efter den är som en krater.
Stenskärvorna runt omkring visar att man sprängt i bjässen tidigare för att få bort delar av den

På väg mot sin nya placering. Notera släp/putt-spåren!

Snart på plats. Sen flyttar ingen på den igen

Så här stor är den alltså.
Jag (ca 165 cm) står bredvid den där den ligger. 

Grävning

Hela helgen har Torgny varit här och grävt. Han har stora maskiner som han manövrerar med millimeterprecision. Jag är helt imponerad! Det är så roligt att se proffs arbeta!

Det är flera projekt han hjälper oss med

• Vattenledning från huset ut till både stallet och växthuset (det blivande)
• Flytta en stenstolpe vid infarten till lagårdsplanen
• Gräva för växthuset
• Ta bort stora stenar på lagårdsplanen så den blir slätare
• Skrapa av det översta jordskiktet på lagårdsplanen och fylla på med grus istället så det inte ska behöva vara så lerigt

Under arbetets gång har det sett rätt förfärligt ut här:

• Både grävmaskin med många olika skopor och hjullastare på lagårdsplan, och lastbil ibland.
• En smal och djup vallgrav längs med trädgårdskanten och tvärs över lagårdsplan
• Högar av grus, stenmjöl och annat som kan behövas.
• Stora högar av jättestenar som han hittat överallt där han satt ner skopan. Vi är uppenbarligen stenrika!
• Högar av jord han grävt upp, och som ska användas att återfylla.
• Stora rullar med plastslang och vattenledning.

Men nu börjar det se bättre ut. Och när det är färdigt är det verkligen mycket som förändrats och förbättrats hos oss. Det här kommer att bli så bra!

Här ska det bli växthus. Jag längtar!

Varpan funkar bättre än jag

Solsken och relativt varmt i luften, men bara i lä. Vinden var kall. Jag bestämde mig för att se om den gamla varpan i brygghuset funkade som önskat.
Det gjorde den.

Varpan gjorde sin del av jobbet till belåtenhet.
Men min insats var mer tveksam.

Antingen har jag mätt fel, eller tänkt fel eller räknat fel.
Det bruna ullgarnet räckte inte så långt som jag beräknat.
Jaja, det blir nog ett tyg till slut ändå. Bara lite smalare än jag planerat. Ylletyg

Så här mintgrönt är det inte i verkligheten

22 trådar grönt (+ 2 stad)
524 trådar brunt. Är det ens jämt delbart med min rapport?!
22 trådar grönt (+ 2 stad)

Provade mig fram i vävprogrammet och tror att det kan stämma så här
1 grön stad
23 grön kant
525 brunt.
23 grön kant
1 grön stad
Åh nej, jag tänkte fel ändå. Måste få till en brun varptråd till. Då blir det symmetriskt.

På jobbet hemma

Just nu ser mitt kontor ut så här.

Vi är uppmanade att helst jobba hemifrån och eftersom nästan allt mitt arbete går att sköta på distans så stannar jag hemma. En liten laptop, en bordsmikrofon och självklart en  internetuppkoppling är vad jag främst behöver.

Någon dag ska jag ta bilen till Kalmar och hämta min stora skärm, ett skönare tangentbord och en del andra saker som gör arbetet enklare och arbetsställningen avsevärt bättre.

Jag har gott kaffe i muggen, Ludde dammsuger på bottenvåningen och därute skiner solen. Jag är helt nöjd med läget just nu

Nästa väv - omräknat

Jag ska väva ett ylletyg tänkt till något varmt ytterplagg.
Samma sorts garn i både varp och inslag, 5 trådar per centimeter så jag ska använda en 50-rörssked. Jag ska väva den i kypert. Väven ska vara 150 cm bred och det mesta av varpen blir mörkt brun, men ett parti på 22 trådar i varje kant ska vara grönt växtfärgat.
Stad: 1 osolvad grön
Kant: 22 trådar grön
Mitten: 704 trådar brunt
Kant: 22 trådar grön
Stad: 1 osolvad grön
Totalt 750 trådar.

Jag ska sätta upp (minst) sex meter så det räcker till tre tvåmetersbitar i olika nyans.
Grön: 46 trådar * 6 meter = 276 meter
276 meter / 3000 meter/kg = 0,92 kg. Det räcker alltså med en härva av det gröna
Brun: 704 trådar * 6 meter = 4224 meter
4224 meter / 2700 meter/kg = 1,56 kg. 15,5 härvor brunt, vilket är exakt vad jag har. Kanske får räkna om och göra den lite smalare då...

Inslaget blir mellanbrun, ljusbrun resp gulgrön
5 inslag/cm * 200 cm (längden för en färg) = 1000 inslag
1000 inslag * 1,5 m (bredden) = 1500 meter
1500 meter / 3000 meter/kg = 0,5 kg, alltså 5 härvor av varje inslagsfärg

Ska nog ta två trådar i staden.

Om jag använder alla 8 skaften och tramporna så kan jag ju variera kyperten bara genom att ändra trampordningen. Här tre exempel

Följande fyra har en annan trampuppknytning än de ovan. Hur ska jag kunna välja vilka jag ska göra?!

Hm, kom på att den längsta 50-skeden jag har är 120 cm, och att det dessutom är jobbigt att väva bredare än så. Räknar om alltså:

120 * 5 = 600 trådar

Stad: 2 osolvade gröna, i samma rör
Kant: 22 trådar grön
Mitten: 552 trådar brunt (för att få det jämt delbart på rapporten som är 8)
Kant: 22 trådar grön
Stad: 2 osolvade gröna, i samma rör
Totalt 600 trådar och 598 rör.

Brun: 1,55 kg finns. Det är ca 4185 meter garn. (1,55 kg * 2700 m/kg)
Räcker alltså till 7,58 m varp (4185 m / 552 trådar)
Grön: 48 trådar * 7,58 m / 2700 m/kg = 0,14 kg vilket är 1,5 härva

Av varpen måste räknas bort för framknytning och effsingar. Det blir inte 7 meter att väva men jag räknar optimistiskt på det. Delat i tre lika stora delar blir 2,3 m i varje färgskala.
Inslag: 5 inslag/cm * 230 cm = 1167 inslag
1167 inslag * 1,2 m (bredden) = 1400 meter
1400 meter / 2700 meter/kg = 0,5 kg, alltså 5 härvor av varje inslagsfärg.

Gammal teknik, och ny

I vårt brygghus hänger en gammal varpa på en vägg. Vi tog fram den och satte fast den på sin plats, i spänn mellan golv och tak. Har ingen aning om hur gammal den är, men det är jättehäftigt egentligen att den funkar och snurrar.

De ser nästan likadana ut nu för tiden. Med några väsentliga skillnader.
Pinnarna för skälet är placerade in mot mitten på en av de fyra armarna som går ut. Nu för tiden monterar man på en regel mellan ett par av stolparna så man får skälet på utkanten av varpan.
Men hur vände man i andra änden?! Där finns ingen pinne och inga hål där en pinne kan placeras, som det är idag.

Jag använde mig av nutida teknik: jag la in en fråga om det i en vävgrupp på facebook. Det tog bara några minuter innan jag fick besked. En käpp (jag tänker mig ett kvastskaft) placeras genom varpan, i spänn mellan två stolpar mittemot varann och centrumstolpen. På så sätt får man en "pinne" som sticker ut på lämplig plats och kan vända runt den när man varpar. Det låter som en rimlig lösning som jag ska testa. Så glad att jag fick en förklaring, för jag vill ju kunna använda min varpa.

Sen fick jag fler förslag; Att binda fast en pinne (men då gäller det att binda rejält, kanske med silvertejp, om det ska klara påfrestningen). Att binda fast en tvärslå mellan två av stolparna och låta den tvärslån ha pinnar att vända runt. Båda dessa lösningar är ju möjliga, men hur stadigt blir det? Är det sannolikt att det var så de gjorde förr?

Förslaget att borra hål i stolparna och sätta en pinne eller lång spik där man vill vända funkar självklart, då blir den ju mer lik en nutida varpa. Jag vill helst att den ska bli användbar utan att jag behöver göra någon åverkan på den. Men framtiden får utvisa vad som funkar.

Glad för ännu ett fynd i gömmorna på vår gård.

Aprilväder

Igår strålande sol och vårvärme hela dagen.
Idag vaknade vi till visserligen strålande sol, men också en lager spårsnö.
Får väl tolka det som att våren var för snabb och behövde en liten inbromsning.
Men solvärmen smälter bort snön där den kommer åt.
Och jag vet att sipporna finns i mängder där ute i fjolårsprassliga löv, och att gräsmattorna på många håll är mer blå än gröna där scilla och andra blå stjärnor växer.

Hela skillnaden ligger i om man är vänd rakt mot solen eller lite bortvriden