Linberedning ikväll

Jag ägnade kvällen och eftermiddagen åt lin. 

Idag blev det äntligen av att jag spann klart mitt lin från -21. Sländan snurrar och meter efter meter av tufsigt lingarn i varierande tjocklek växer fram. Jag står och tänker på de små fröna jag sådde och som nu blir garn.

När jag var klar med det finaste linet hade jag en tuss blånor kvar, som bildats när jag borstade linet inför spinningen. Bestämde mig för att testa spinnrocken. Och plötsligt funkade det! Så häftigt! Jag har långt kvar innan det rinner på smidigt och bra, men jag har i alla fall börjat processen att bli sams med spinnrocken.

Här är allt garn från en kvadratmeters linodling 2021.
Både blånor och det fina linet är spunnet.

Tidigare på eftermiddagen bestämde jag mig för att inviga min nya bråka genom att ta reda på kvalitén på fjolårets linskörd. Bråkan funkade bra. Och linet också. Jag skäktade med en trälist och använde häcklorna jag lånat genom pappa. De är gamla och krokiga men gör sitt jobb.

Det är förunderligt att torra strån kan förvandlas till böljande mjuka fibrer!

Det är så mycket av materialet som "går bort".
Tussen till höger med skräpiga blånor är större än de långa fibrerna

Till vänster vattenrötat och till höger landrötat