Påskliljor

Nästa trevlighet igår var en utflykt till Kleftetorp för att njuta av fältet fullt av dubbla, förvildade påskliljor. Det är så fantastiskt vackert! Som bonus fick vi se en älg och ett antal rådjur längs vägen.

Lerduvor

Ibland går det många dagar mellan mina inlägg för att jag inte tycker det finns nåt speciellt att skriva om. Just nu finns det så mycket att skriva om att jag inte hinner skriva - därav långt mellan inläggen. Framtiden får utvisa hur många "tillbakablickar" det blir när det finns mer tid.

Igår innehöll mycket.

Vi och de ungdomar som är hemma i helgen började med lerduveskytte i skogen tillsammans med de flesta av jägarna i Jonas familj. Somliga briljerade genom att pulvrisera allt som flög upp framför dem. Men vanligast var att träffa en del och missa en del. Viktigast var att alla hade trevligt tillsammans. Fattar inte varför vi gör det här så sällan när det är så kul. Solsken och picnic gjorde inte utflykten sämre.

Här syns hela gänget (utom jag som håller i kameran)

Fikapaus med kaffe och tårta

Vägen

Söndagens tema var "Vägen till livet" och i Equmeniakyrkan Nybro fick vi lyssna till en så bra predikan.

Jesus säger "Jag är vägen, sanningen och livet".
Han är vägen. Vägen vi går genom livet. Om vi håller oss nära honom och vill följa honom gör det inte så mycket om vi tvekar vid ett vägskäl eller går fel. För han är vägen vi går på. Har vi valt fel ger han oss ett nytt vägskäl, eller ordnar en ny väg vidare för oss. Så där som gps:en väljer en ny rutt om man avviker från den planerade.
Det farliga är om vi vill gå våra egna vägar, utan att följa honom. Det är då vi hamnar fel på riktigt.

Så trösterikt när en känner sig villrådig inför de val en har att göra.

Blommor

I år gick det från vinterkyla till sommarvärme på bara några dagar. Inte alla dagar är sommar nu, en del är "bara" vår. Men nu går det undan i naturen för att hinna få allt att blomma och slå ut. Det är knappt att en hinner med att fotografera allt det vackra, än mindre njuta av det. En kort sväng i trädgården resulterade i dessa knoppar och blommor.

Ormöga

Dubbel vitsippa som tvekar inför att slå ut

Pärlhyacint

Scilla (eller blåstjärna)

Persikoträdet har klarat första vintern och knoppas

Gullvivor

Forsythia

Oxeln slår snart ut

Stjärnmagnolian har öppnat första blomman, flera ludna knoppar väntar på sin tur

Tusensköna i gräsmattan

Lunch med goda smaker i kombination

Vi behövde en lätt lunch som gick snabbt att fixa och testade något som rostochrädisor tipsat om (finns både på blogg och instagram). Och det blev så gott att jag måste skriva ner det för framtiden.

Vi använde ungefär lika mycket jordärtskockor och champinjoner.
Skockorna behövde inte skalas, det räckte med att skrapa dem. Sen skivades de tunt på mandolin.
Svampen skivades också, fast inte lika tunt.
Detta frästes tillsammans i smör och kryddades med salt och vitpeppar.

Sen fick det vänta medan vi gjorde en omelett (idag på spisen för att det skulle gå fort).
När den var klar fördelade vi det stekta över den, och strödde på rikligt med klippt persilja.

Smakerna av skockor, svamp och persilja passade så bra tillsammans och bildade en jättegod kombination.

Denna stekta röra funkar säkert lika bra till pasta eller på bröd. Vi anar att man kan fräsa med både lök och vitlök med gott resultat. Så det finns mycket kvar att testa.

Fingrarna i jorden

Jag kom från jobbet och var lite nedstämd. Jonas konstaterade "Du behöver stoppa fingrarna i jorden". Och eftersom det var ljuvligt väder och fortfarande flera timmar kvar av dagen, fanns det ingen anledning att inte lyda.

De beställda sparrisplantorna som kom igår fast det var planerat till nästa vecka, behövde komma i jorden, så det var bara att sätta igång (efter en kopp kaffe så klart). Jonas och jag hjälptes åt med att fixa till odlingsytorna på baksidan. Det finns inga "före-bilder" som visar hur det såg ut innan vi började, men hur kul är det att ta bilder när allt ser stökigt och risigt ut. När vi var klara hade vi flyttat ett par lavendelplantor, rensat och grävt om pallkragar och det lutande landet, klippt ner hösthallonen, städat upp bland jordgubbarna, grävt upp alla (?) jordärtskockor och planterat tillbaka några stora samt planterat sparrisen. Egentligen höll vi inte på så länge, men det blir mycket gjort när vi jobbar ihop. Försommarvärme och solsken underlättade också.

Vad är "normalt" utseende på jordärtskocka?!

De som blev kvar när jag planterat tillbaka några.

Potatisen har nu grott och kommit upp i alla hinkarna, så vi kan nog få skörda av dem till midsommar. Tomaterna växer fort tycker jag och rabarberns röda kulor förvandlas till krusiga, gröna blad. Och bara på en dag har snöklocka och krokus blommat över. Istället knoppas magnolian och alla fruktträd och bärbuskar. Och grannens stora stjärnmagnolia har tänt sina ljus mot den mörka bakgrunden av andra träd.

Och Jonas hade rätt; visst mådde jag bättre när vi, i kvällningen, gick in för att äta kvällsmat.

Blått och gult, som himlen och solen, eller som flaggan.

En promenad i sluttningarna framför stationen i Kalmar bjuder på en blå upplevelse. Jag tycker det är så vackert när gräsmattorna är lika blåa som sommarhimlen. I vår trädgård finns bara en och annan ensam och lite förskrämd scilla så jag får njuta av andras.

Men att komma hem till oss är också välkomnande, fast i en annan kulör. Vi har de senaste åren grävt ner "förbrukade" små-påskliljor i slänten framför vår tomt. De verkar trivas. Och vi trivs med dem.

Idag försöker jag fokusera på dessa ljuspunkter. Igår kväll fick jag en sån törn att jag vaknade med tårar i själen och en tyngd i hjärtat imorse, väl medveten om vad som påverkat mig hela natten. Det känns tungt och svårt, och jag vet inte riktigt hur jag ska hantera den uppkomna situationen. Så jag tänker på blommorna, och koltrasten som sjunger i alla tonarter från grannens tak. Tänker på att Gud som tar hand om dem också håller mig i sin famn och ger mig det jag behöver.

Resehelg dag 3

Vi har haft en helg som varit jättebra, men helt olik vanliga helger. Trots att vi kört närmare 150 mil de senaste tre dagarna har vi ändå haft det bra och kunnat ta det lugnt. Vi har påmints om att Sverige är fantastiskt. Vi har sett så mycket fint längs vägen; tussilago och tranor i början av resan, renar på vägen och blånande fjäll i norra Dalarna. Vi har mött trevliga människor gång på gång eftersom vi passade på att rasta hos dem vi kände när vi passerade. Vi har haft vackert resväder och torra vägbanor nästan hela tiden.

Dag 3:

Vi vaknade till lyxig frukost med massor att välja mellan. Och jättetrevligt sällskap. Det är fantastiskt med vänskap som är lika nära och enkel trots att det ibland går långa tider mellan tillfällena man möts. Och där samtalen flyter oavsett om man pratar om alldagliga eller djupa ämnen.

Och sen startade vi helgens kortaste etapp, som bara tog 4,5 timmar. Det var skönt att köra tillbaka in i våren efter att ha gjort ett besök i vintern.
Precis halvvägs stannade vi hos min syster som bjöd på kaffe och mackor. Och goda hembakade kringlor. Det receptet ville jag ha.

När vi sen körde in på vår egen gata på eftermiddagen kände vi tacksamhet över att allt resande gått så bra, och över att det är så skönt att komma hem. Vi tömde bilar, hämtade hunden och konstaterade att alla tomatplantor klarat sig utan tillsyn. Och när vi ätit kom tröttheten efter en intensiv, men väldigt bra helg.

Resehelg dag 2

Vi har haft en helg som varit jättebra, men helt olik vanliga helger. Trots att vi kört närmare 150 mil de senaste tre dagarna har vi ändå haft det bra och kunnat ta det lugnt. Vi har påmints om att Sverige är fantastiskt. Vi har sett så mycket fint längs vägen; tussilago och tranor i början av resan, renar på vägen och blånande fjäll i norra Dalarna. Vi har mött trevliga människor gång på gång eftersom vi passade på att rasta hos dem vi kände när vi passerade. Vi har haft vackert resväder och torra vägbanor nästan hela tiden.

Dag 2:

Vi åkte upp till Grövelsjöns fjällstation och njöt av hotellfrukost och utsikt.

Sen packade vi båda bilarna fulla och så styrde vi kosan söderut igen. Mellan Idre och Särna stötte vi på en rejäl flock med renar. För oss som sällan är där, är det väldigt roligt att se renarna. Jag uppskattar det verkligen. Men jag kan förstå hur irriterande det måste vara om man bor där och renarna "alltid" är ivägen. Det här var ett jättegäng och de var så fina i pälsen allihopa. Men trafikvett har de verkligen inte - de är överallt och bara går rakt ut framför bilen. Håller sig inte på vägrenen vilket man annars borde kunna förvänta sig på grund av ordet: väg-REN 😉

Paus i Särna för att tanka och dricka kaffe. Passade på att titta på de två kyrkorna också.

Sedan körde vi vidare till Leksand där vi käkade en (väldigt sen) lunch ihop med Mikael. Så jättegott att få träffa honom även om det bara var en timme eller så. 💗

Sen körde vi vidare och när skymningen övergått i mörker kom vi fram till våra goda vänner utanför Örebro. Prat och kvällsmat och mera prat. Sen godnatt.