Solstol

När jag legat på knä ett par timmar och rensat ogräs var det väldigt skönt att sträcka ut kroppen i en solstol, slappna av och njuta av solvärmen och den lagom svalkande vinden.

På kvällen åkte jag ut till det jakttorn som kallas solstolen och fick en härlig kväll. En stor och vacker måne (nästan full) smög i trädtopparna. Inte en enda mygga inom hörhåll (helt otroligt! Hur kunde det bli så?!). Och framför mig en precis nyslagen vall. Jag hade kaffe med mig också. Morkulla och nattskärra hördes.

På åtelkameran har vi sett att både vildsvin, rådjur och älg håller till där ute. Självklart var jag bara ute för att jaga vildsvin, men det är roligt att få se de vilda djuren, vilka de än är. Efter en timme eller så kom det ut en räv. Den såg ut att ha jaktlycka. Jag satt och kollade på den. 

Och sen - precis när mörkret föll - kom det ut en flock vildsvin. Helt rätt i vindriktningen från var jag satt. Tre stora och sju (tror jag) små. Jag satt och tittade på dem en stund. Såg att några kultingar diade den ena suggan. Men en av de stora var inte uppvaktad av några kultingar. Jag bestämde mig för att försöka skjuta den. 

När skottet gick föll den på platsen och sprattlade lite men låg kvar. Huvuddelen av flocken rusade kortast möjliga väg till den skyddande skogen. Men två kultingar sprang längs med åkern och passerade framför mig. De stannade upp ibland som om de undrade vart de skulle ta vägen. Fick den ena i precis rätt läge och brände av ett skott. Även den la sig direkt. 

Oj! Vad hände?! Två på samma gång! Det hade jag inte trott.

Resten av grisarna hördes i skogen bakom mig, ganska nära. Nästan så jag undrade om de tänkte komma ut igen. Men efter en stund tystnade de och jag klättrade ner från tornet. 

Lite smolk i bägaren av jaktlycka när det visade sig att den första var en sugga med dragna spenar. Men jag gissar att jag sköt en av hennes ungar (att det var därför de inte visste varåt de skulle springa). Och så tror jag att de andra suggorna tar hand om flockens moderlösa kultingar.